Den blåa diamanten / Голубой алмаз. Книга для чтения на шведском языке

På ett litet marmorbord stod en tallrik och på den låg ett stycke av en tårta, orört och kvarglömt av någon av de dansande.

Han drog upp handen med diamanten, tog tårtstycket med denna hand och klämde samtidigt in den blåa diamanten i den mjuka tårtan, bet av ett stycke, lade tillbaka resten på tallriken och sade:

“Nu, min kära Torsten, kan jag kanske stå till din disposition.”

Men Torsten Nilson kände mycket väl till notarien Richters knytnävar och satte sig ögonblickligen i säkerhet.

Man skulle tro, att ett par balkavaljerer på 25 år vardera och således med en ålder av 50 år tillsammans skulle ha hållit sig allt för[18 - allt för – слишком, чересчур] värdiga till att bruka den råa styrkan men det hade gått en väckelse genom den svenska nationen och det svenska namnet, som förr svävat ut över världen såsom bärare av intelligens hade nu erövrat sig rang såsom en sportnation efter en massa pris som förts hem.

Sporten stod högt i aktning och ära och det ansågs som högst förtjänstfullt att vara fysiskt stark. Av denna orsak hände det ofta att bataljer levererades utan minsta orsak, hur mycket mera här, där det rörde sig om en så ovanligt vacker flicka som Lilly Morell.

Torsten Nilson undvek emellertid det slag han anade skulle komma och försvann ur budoaren.

Notarien Richter mumlade något om att de träffades nog en gång ännu i livet ifall de fick leva till i övermorgon.

Därpå tog han sin tallrik med den halvätna tårtan på och styrde ånyo sina steg till balsalen.

Under tiden fick han tillfälle att försiktigt och omärkligt leta fram diamanten ur tårtan och i ett hörn i skymundan[19 - i skymundan – в тени] tog han upp sin portmonnä och lade ned den dyrbara ädelstenen i densamma.

Och senare, strax före det allmänna uppbrottet, överlämnade han till Lilly den blåa diamanten.

III

En ohygglig upptäckt

Gästerna lämnade det Morellska huset den ena efter den andra.

Men inne i direktörens allra heligaste satt gamle professor Theodor Mörling och hade för en gångs skull[20 - för en gångs skull – в виде исключения] riktigt kommit i prattagen[21 - komma i prattagen – быть настроенным поболтать].